Plast i haven, snart är det försent

mars 14, 2020, 2:53 e m

Plast i haven är ett av den moderna världens största problem, och om inget görs åt saken snarast kommer det ge förfärliga konsekvenser. Vad gör olika organisationer åt saken? Och vad kan vi som privatpersoner göra?

De flesta av oss känner nog till det som sägs om en plast-ö i stilla havet som är ungefär tre gånger så stor som Frankrike. Varje år släpper vi människor ut ungefär 8 miljoner ton plast i världshaven. Sammanlagt finns ungefär 150 miljoner ton plast i alla hav, varav 51 miljarder partiklar är mikroplaster. Vi i Sverige släpper ut ungefär 40 ton mikroplast i Östersjön årligen. På senaste tiden har forskare upptäckt nanoplast, som är en ännu mindre partikel än mikroplasten. Och eftersom nanoplaster är nyligen upptäckta så vet inte forskare så mycket om dem och hur de påverkar naturen. Tommy Cedervall, lektor vid biokemi och strukturbiologi på Lunds universitet säger: ”Vi tror att nanoplaster, dvs de allra minsta mikroplasterna, kan ha helt andra egenskaper, pga att de är så små, än större plaster. Nanoplaster är svåra att studera så det finns inte mycket data ännu”.

Foto: Flickr, Gerry and Bonni (CC BY 2.0)

Plasten, vart kommer den inifrån?

Mycket plast kommer till haven med hjälp av vinden när folk har lämnat skräp efter t.ex. sin picknick eller om man kastar ut skräp från bilfönstret. Kosmetika och hudvårdsprodukter kan också innehålla mikroplast, som åker från handfaten, genom reningsverken och till slut hamnar i haven. Som tur är har många länder redan infört förbud mot mikroplast i kosmetika.
En hel del plast kommer från fiskebåtar och andra fartyg som har lämnat eller glömt fiskenät i haven eller från plastbackar som har blåst överbord ner i haven. Sen ser sol, vågor och vind till att bryta ner de större plasterna till mikroplaster, som är stora som confetti. Den mesta nano – och mikroplasten kommer via reningsverket, då de tar sig igenom alla olika filter och hamnar i haven. En del kommer också via regn – och dagvatten, såsom rester av cigarettfimpar, slitage från bildäck och plastfyllning från konstgräsplaner. Även lekplatser med gummiasfalt bidrar. Eftersom dagvattnet inte går genom något reningsverk hamnar allt skräp som färdas med dagvattnet direkt i havet och vattendrag.

Minska, och förhoppningsvis stoppa utsläppen

Det man kan göra är att utbilda allmänheten. I Sverige är vi ganska bra på att inte lämna skräp efter oss i naturen, men ofta tänker man kanske inte på vad man slänger på gatan, men lämna skräp i naturen efter en picknick ska man självklart inte heller göra, men mer uppmärksamhet borde riktas på vad som slängs på gatan. Dessutom måste forskningen komma på hur man kan stoppa nano – och mikroplasterna innan de ens når haven.

Folk runt om i världen och plast i haven

Folk har blivit mer medvetna om problemet om plast och det har blivit som en trend runt om i världen att folk plockar skräp på stränder, i parker osv. Många länder runt om i världen, t.ex. Storbritannien, Australien, Kanada, Indien, Frankrike och Kina, har infört förbud mot plastpåsar i affärer. Ett stort projekt som har fått mycket uppmärksamhet är Ocean Cleanup som siktar på att ta bort 90 % av all flytande plast i haven. De siktar även på en framtid som inte har plast som skräpar ner våra hav. Blastic är ett annat projekt som inkluderar länderna runt Östersjön som jobbar med kunskaperna om hur man kan stoppa mikroplasterna innan de hamnar i vattnet. De har skapat korta animerade informationsfilmer som finns på youtube.

Experterna svarar

Jag tog kontakt med olika personer verksamma på universitet och inom olika forskningsprojekt som är kunniga inom området plaster i haven. Jag frågade dem en rad olika frågor angående plast i Östersjön men även om plast i haven över hela världen.
Martin Hassellöv är professor vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet. Jag frågade Martin om det är möjligt att kunna förhindra spådomen om att det kommer vara mer plast än fisk i haven år 2050.
”Den spådomen kan man säga en hel del om, men vad förutspås om framtiden är att plastproduktionen kommer fortsätta att öka de närmaste åren åtminstone. Hur man kan ställa om avfallshantering, minska användning av vissa engångsartiklar, särskilt i utvecklingsländer, men även globalt, kommer att vara viktigt. Plast i haven fördelar sig inte jämt utan beror på tillförsel, havsströmmar och hur plast flyter och sjunker.”

När jag ställde samma fråga till Tommy Cedervall svarade han: ”Jag tror att vi kommer kunna förhindra det genom en klok användning av plast. Men eftersom vi inte vet hur plast bryts ner i naturen och effekten av de minsta plasterna är ganska okända så står vi kanske inför ”nya” plastproblem i framtiden.”

På min fråga om vad som händer om vi inte gör något åt plasten i haven, svarade Martin:
’’I vissa länder drunknar kuststäder redan i plast, vissa djurarter är utsatta, hur illa det är med ekosystem i stort vet vi inte med troligtvis störts effekt i sediment nära källorna.’’
Emma Fältström, är doktorand, anställd hos Sweden Water Research och deltar i forskningsprojektet FanpLESStic-Sea. Jag frågade Emma om deras projekt. ”Vi fokuserar på att förstå mer om källorna (t.ex. fotbollsplaner och vägtrafik) och spridningsvägar (t.ex. dagvatten, snö och avloppsvatten) och ser till hela systemet, inte bara en liten del. Vi tittar också på olika tekniker som kan minska spridningen av mikroplast, men även en annan viktig del som är beteendet hos människor och vad beslutsfattare kan göra för att påverka utsläpp av mikroplast. Jag hoppas och tror att det ska kunna bidra till praktiska förändringar till det bättre. Vi vet fortfarande inte så mycket om mikroplast så vi behöver förstå vart de hamnar och vad man kan göra åt det”

Av: Elias Bouloussaa 08 Södermalmsskolan

Källor:

https://www.theoceancleanup.com/oceans

https://www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap/plast-ett-stort-problem-i-vara-hav

https://www.hsr.se/fakta/skraprapport-2016/vad-kan-vi-gora-nedskrapningen

https://marine.gu.se/om-institutionen/personal?userId=xhassm

https://www.hsr.se/vem-ska-hjalpa-havet/det-kan-du-gora

https://www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap-i-skraprapporten/konsekvenser-av-nedskrapning

https://www.hsr.se/det-har-gor-vi/hav/blastic

https://www.swedenwaterresearch.se/author/emma-faltstrom/?postid=6386

https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2018/har-ar-landerna–och-standerna–som-stoppar-plasten/

https://www.naturskyddsforeningen.se/havsplast

https://www.havet.nu/?d=3485

https://www.naturskyddsforeningen.se/plastfritthav

Sweden Water Research

Global Beach Cleanup 2019 – Success!