Nedskräpning i Södertälje

mars 18, 2020, 11:16 f m

I Södertälje kommun sker nedskräpning varje dag och även om det har minskat med 50% så anser Thomas Thernström, avfallsstrateg på kommunen, att det måste minskas ännu mer då kommunen lägger ned miljoner kronor per år på att städa upp och förebygga.

Nedskräpning är ett av miljöproblemen som finns i samhället och som vi varje dag försöker lösa. Trots att det i Sverige och många andra länder i världen finns lagar som säger att människor inte får skärpa ner gör vi det ändå. Nedskräpning handlar inte bara om att vi kastar en cigarettfimp eller plastpåse på marken och hoppas på att någon annan tar upp den. Nedskräpning har flera konsekvenser än orsaker som i sin tur påverkar individen, miljön och även samhället i stort.

Vem skräpar ner?

Vem det är som skräpar ner är ingen enkel fråga att besvara då nedskräpning sker i alla åldrar. Dock har forskning visat att människor anpassar sig efter omgivningen och vad andra personer i närheten gör. Av detta kan man dra slutsatsen att nedskräpning kan vara en följd av grupptryck och sociala normer. Genom att umgås med en grupp kompisar som skräpar ner kommer man automatiskt också börja skräpa ner då man inte vill sticka ut från mängden. Med andra ord kan vi säga att nedskräpning är ett resultat från vanor, normer och värderingar som finns i samhället. Trots detta finns det alltid en möjlighet att förändra, enligt Thomas Thernström kan man alltid visa sin omgivning vad som är rätt och fel. Konfronterar man de som skräpar ner, slutar de att göra det.

Det kan ta flera år innan skräpet försvinner

Utan att tänka på konsekvenser har människor alltid skräpat ner, det har varit allt från tuggummi till bildelar. Dock har inte många av de som skräpar ner tänkt på hur lång tid det egentligen tar för naturen att bryta ner dessa avfall. Synligt kan skräpet ses som nedbrutet men i verkliga fallet finns det mikroorganismer som stannar kvar i hundra till tusentals år.

Ett av de vanligaste avfallen är cigaretter:

Det tar ungefär 1–5 år för en slängd cigarettfimp att sönderdelas till mikroplast. Ämnet cellulosaacetat och de farliga ämnena som inte får hamna i lungorna finns i fimpens filter, sönderdelas till mikroplast och om den bryts ner helt, tar det ungefär 100 år innan den försvinner. Tobaksprodukterna utgör den större delen av nedskräpning och kan påverka djurens sinnen som bland annat syn, känsel och välmående.

Ett annat vanligt avfall är tuggummi:

Det tar ungefär 20–25 år för tuggummi att brytas ner då den innehåller ämnen som gör det väldigt klibbig. Den innehåller delvis syntetiskt gummi, latex eller vax samt elastomerer. Naturligt framställt latextuggummi bryts inte ner tillräckligt snabbt för att undvika ämnets påverkan på marina djurs intag och skadorna på deras matsmältningssystem.

Hur nedskräpning påverkar vardagliga livet

Vi vet att det tar lång tid innan skräp i vår miljö hanteras och att många av skräpets olika ämnen är farliga för flera ekosystem, men trots detta stöter vi vardagligen på nedskräpade ytor. Vad vi glömmer är oftast företagens illegala nedskräpning, som förorenar i sjöar och hav vilket påverkar havs liv som innefattar bland annat de vi kallar föda. Denna föda blir obrukbar alltså går inte att fiskas och ätas. Det finns många länder som är beroende av fiskeindustrin. Många försörjer sina familjer och sig själva av att fiska och att äta födan från havet. När det skräpas ner i haven försvinner havslivet långsamt tillsammans med fiskeindustrin. Detta kan leda till stora konsekvenser som svält och utvandring.

I många av Södertäljes trapphus lämnas det ständigt illaluktande sopor ute i trappen skapas det misstänksamhet och misstro mellan grannarna. Det fula skräpet som samlas undviks och får miljön att se otrygg ut, detta innebär att miljön kommer att stöta bort folk och istället dra till sig kriminalitet.

Tanken “om andra kan, kan jag” bör inte appliceras när det kommer till nedskräpning, dock är det vanligt att den frasen är precis vad folk hävdar när de blir konfronterande på grund utav deras nedskräpning. Med detta i åtanke ska man informera allmänheten om hur nedskräpningen faktiskt påverkar individen. Om vi tar en hyresrätts område som exempel. Personer som kan plocka upp skräp måste anlitas vilket bidrar till att inkomsten för kommunen bör öka, en sådan ökning kan tillföra en högre hyra eller en nedskärning för något annat i kommunens budget och enligt Thernström kan det bli en kostnad på upp till 20 miljoner kronor per år.

Var och när skräpas det ned mest?

Håll Sverige rent har under åren 2017-2018 kartlagt var i Södertälje det skräpas ned mest. Vi kan se att det finns mest skräp på gågatan i Södertälje centrum och vid bilvägar och trottoarer runt om i staden. När vi frågade Thernström sa han att där det finns fler människor finns det mer nedskräpning vilket är logiskt.

Enligt Thernström finns det specifika tider på året där nedskräpningen ökar. Vår och sommar är ”högsäsong” för nedskräpningen och orsaken till detta är att fler människor är ute. Under nyårsfirandet ökar skräpet också. Raketer, smällare och plast från matförpackningar lämnas kvar ute.

För att lösa problemen på nedskräpning kan man enligt Thernström jobba på Södertäljes infrastruktur och planering till exempel genom att sätta ut sopkorgar och avfallsstationer på rätt plats, så att Södertäljes invånare kan lämna in sitt avfall.

Som sagt, släpper även företagen ut avfall och de borde därför kontrolleras mer. Det är enklare att kontrollera jämfört med privatpersoner och då är en lösning att böta företag som inte följer nedskräpningsreglerna.

Trots att Södertälje kommun har ökat sina resurser och nedskräpningen har minskat med 50% så har vi mycket kvar att göra och borde inte ge upp.

Av Isabella Glinghammar, Léon Malkoun, Mariam Masoud och Liza Morain, S:ta Ragnhildgymnasiet, Södertälje

Källor:

https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2018/beteenden-bakom-nedskrapning.pdf

https://www.sodertalje.se/miljo-och-halsa/hallbara-sodertalje/hall-sodertalje-rent/strategi-mot-nedskrapning/

https://www.hsr.se/fakta/statistikportal/statistik-och-matresultat-fran-kommuner/statistik-fran-sodertalje

https://www.lt.se/artikel/nedskrapningen-bara-fem-boter-i-hela-lanet-hittills-i-ar

Thomas Thernström, Avfallsstrateg på Södertälje kommun