Havet

mars 15, 2020, 8:25 e m

Vi människor är beroende av havet och dess alla olika funktioner och ekosystem. Vi försörjer oss på havets naturresurser och djurliv, från föda till turism. Människor har alltid lockats till havet för födan och transportmöjligheterna. Men någonstans i vår historia så slutade vi värdesätta dessa simpla saker som hjälpt oss i vår utveckling, vi började istället ta det för givet och det är nu som vi har börjat inse konsekvenserna av vårat vårdlösa beetende.

Trots de minskade oljeutsläppen och de åtgärder som gjorts för att minska på överfiske så har nya problem uppstått som återigen är människans fel. Problem som kommer vara ännu svårare att kunna åtgärda och som det ännu inte finns en konkret lösning på.

Plast

Havet har blivit som en soptipp för våra avfall, varje år hamnar stora mängder skräp i havet. Större delen av allt skräp är plast och denna plasten är mycket värre än t.ex kartonger osv, eftersom plasten löses upp i mindre delar som är väldigt skadliga för det marina livet. Skräpet samlas i stora skräp-virvlar i världshaven och dessa skräp-virvlar bidrar till fördelningen av plasten i havet samt nedbrytningen.

Plasten är redan en svår produkt att naturligt kunna brytas ner på land men i havet kan det vara betydligt mycket svårare p.g.a att vattnet i vissa länder kan vara otroligt kallt samt att solljuset inte är lika starkt under vatten som på ytan.

Plasten kan heller inte brytas ner helt och hållet i havet utan de bryts ner till först mindre bitar och dessa mindre bitar bryts ner till väldigt små partiklar, mikroplast. Mikroplasten kan brytas ner till ytterligare mindre bitar, nanoplast. Mikroplast finns idag i alla jordens hav och marina miljöer och utgör en väldigt stor del av allt plastskräp.[1]

Faran med mikroplasten är att de utgör ett stort hot mot det marina djurlivet. Dessa mikroplaster misstas ofta för föda och eftersom plast inte bryts ner i matsmältningen så kan det skapa flera problem dessutom så har olika studier, som “The Royal Society Publishing” har sammanlagt i en artikel, visat att mikroplasterna har en tendens att suga upp olika miljögifter.

De marina djur som råkar äta mikroplasterna utsätts då för mer fara och dessa miljögifter kan sedan nå högre i näringskedjan som t.ex människor. De fiskar och skaldjur som vi äter kan med större chanser innehålla olika typer av miljögifter eftersom gifterna sätter sig på fettvävnaden i djuren. [2]

Lösning

Idag görs många insatser för att försöka städa upp vårt hav och många organisationer fokuserar sig speciellt på detta.

5 Gyres Institute fokuserar på forskningen kring plast i havet och hur man ska förhindra det.

The Ocean Cleanup är en organisation som fångar in plast med hjälp av U-formade barriärer för att senare återvinna de.

Recycling Technologies fokuserar på att omvandla plastprodukter till jungfru-plast, vax och olja.

The Seabin Project samlar upp skräp samt olja vid hamnar med hjälp av flytande soptunnor som innehåller både filter och pump. En soptunna kan samla in ca ett halvt ton per år och ca 1.5 kilo per dag. [3]

Utöver de organisationer som jobbar ständigt med detta så finns det mycket som vi, alldagliga människor, kan göra.

• Undvik att använda plastpåsar när man handlar och används istället en tygpåse.

• Använd en flergångs mugg istället för att använda plastmuggar till take-away kaffet.

• Släng alltid ditt skräp i en soptunna och plocka upp övrigt skräp som kan finnas.

• Undvik att använda onödiga plastprodukter såsom sugrör osv. Det finns ofta dessa produkter i annat mer miljövänligt material. [4]

Klimatförändringarna

Uppvärmningen har blivit nästan dubbelt så snabb de senaste 30 åren och det gör så att medeltemperaturen i världen ökar. Havet blir varmare och i Östersjöområdet så förväntas medelårstemperaturen att öka med 3-5 grader till år 2100. När temperaturen höjs som den gör i nuläget så smälter polarisar samt glaciärer, när de smälter så frigörs en stor mängd vatten som bidrar till att vattennivån stiger.

Forskare förväntar sig att havsnivån kommer ha stigit med ca 18-59 cm till år 2100. När vattennivån stiger så kommer städer nära havet att påverkas, sannolikheten att många av dessa städer kommer gå under ytan är mycket stor.

Utöver att haven blir varmare och att glaciärer smälter så bidrar alla de koldioxidutsläppen till att haven blir surare. Haven absorberar koldioxiden och då bildas det kolsyra som i sin tur sänker vattnets pH-värde. 95% av världens havsyta är surare än normalt och haven försuras snabbare idag än vad de gjort på 55 miljoner år. Konsekvenserna kring försurningen är fortfarande osäkra men man tror att det kan orsaka problem med kalkinlagring hos djur med yttre eller inre skelett, vissa forskare tror även att korallreven kan komma att brytas ner och möjligtvis utplånas. Dessa korallrev är extremt viktiga för det marina ekosystemet då många djur lever där. [5]

Lösning

Det är otroligt svårt att stoppa försurningen i havet och att haven blir varmare, det finns ännu ingen konkret teknik som är utvecklad för detta syftet utan det handlar mer om hur vi kan förhindra det från att bli värre.[6]

Några exempel som varje person kan göra är:

• Minska på bilkörandet och ta cykeln eller åk kollektivt. En stor del av koldioxidutsläppen kommer från onödiga bilresor.

• Ät mindre kött och mejeriprodukter. Animaliska produkter står för en femtedel av de globala utsläppen.

• Shoppa mindre och mer second hand. Det släpps ut stora mängder växthusgaser från industrier samt transporteringen av produkterna.

• Res mindre, speciellt med flygplan. [7]

Plasten i havet har nu lett till att de inte bara påverkar marina livet utan det kan nu komma att påverka oss genom de miljögifter som rör sig genom näringskedjan och klimatförändringarna leder till att havsnivån stiger vilket i sin tur kommer påverka oss människor extremt.

Trots de stora problemen vi möter med dagens hav så utvecklas det många nya tekniska produkter som kan bidra till olika lösningar. Det är viktigt att vi lär oss om de saker som vi kan göra och om alla bidrar så är inget omöjligt.

Vi måste börja ta hand om vårt hav och det kan vi göra redan nu!

Emma Bunnskog – Sabet19, Drottning Blankas Gymnasieskola, Varberg

Källor:

[1] https://www.havet.nu/?d=3485

[2] https://blogg.naturskyddsforeningen.se/cocktaileffekten/mikroplast-i-haven-ett-megastort-miljoproblem/

[3] https://www.nyteknik.se/miljo/fem-satt-att-stada-haven-6915510

[4] https://www.hsr.se/vem-ska-hjalpa-havet/det-kan-du-gora

[5] https://www.havet.nu/?d=176

[6] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6224896

[7] https://www.wwf.se/klimat/det-har-kan-du-gora/