Fyrverkerier – vackra miljöbovar

mars 18, 2020, 10:41 f m

Vid högtider som nyår avfyras miljontals fyrverkerier världen över. Det är en färgglad och praktfull tradition, men bidrar till flera sorters miljöförstöring. Luftförorening, rester av plast och metaller i mark och vatten är alla konsekvenser av nyårsfirandet, men dessa läggs ofta i glömska för att upprätthålla den festliga traditionen med fyrverkerier.

Det är nyårsafton. Klockan har precis slagit midnatt och världen lyses upp av hundratals färger. Det sprakar och tjuter när fyrverkerierna exploderar mot den mörka natthimlen och folket jublar. Rosa, grönt, vitt och blått, färgerna pryder himlen långt in på småtimmarna. Ett fyrverkeri syns bara i några få sekunder, men lämnar spår som dröjer kvar.

Fyrverkerier är en gammal uppfinning, ursprungligen från Kina, där de på 600-talet användes i syfte att skrämma bort onda andar. Det dröjde till 1600-talet innan de blev vanliga i Europa. I Sverige är nyårsfyrverkerier en relativt ung tradition, men som många har tagit fasta på. Jag frågar eleverna på Nacka gymnasium om de brukar avfyra fyrverkerier på nyårsafton och av de 120 elever som svarar, är det 51 stycken som svarar ja, 35 som svarar ibland och 34 som svarar nej. Med andra ord, endast en dryg fjärdedel har inte fyrverkerier som en tradition vid nyår. Eleverna får också frågan om de tycker att fyrverkerier är en viktig del av firandet, varav hela 80% av samtliga svarar ja.

Resultatet från undersökningen visar hur populära fyrverkerier är, vilket får mig att undra om eleverna är medvetna om deras miljöpåverkan. Det är spännande att se pjäserna fatta eld och sedan explodera i ett moln av gnistor, men konsekvenserna är allvarliga. I artikeln “Nyårsraketer bakom chockhöga luftföroreningar i Tyskland” av Mathias Gerdfeldter (SVT Nyheter, 2017-01-04), läser jag att fyrverkerier under nyårsfirandet i Tyskland år 2016 orsakade utsläpp motsvarande 15% av hela landets årliga partikelutsläpp från motorfordon. Dessa enorma mängder partiklar är mer än bara en hälsorisk. Sotpartiklar fångar upp solljus och bidrar till den förstärkta växthuseffekten, något som redogörs i inlägget “Partiklarna som får isen att smälta” (Sveriges Radio, 2017-01-12). Fyrverkerier orsakar också förhöjda halter av svaveldioxid och kväveoxider, vilket har flera långsiktiga effekter på miljön.

Enligt Naturvårdsverkets artikel “Fakta om svaveldioxid i luft” (2019-07-08), så oxiderar svaveldioxid i atmosfären och bildar svavelsyra, vilket kan orsaka försurning av mark och vatten. Många arter är känsliga för förändringar i pH-värde och riskerar att dö. Det i sin tur påverkar hela ekosystemet. Kväveoxider kan också orsaka försurning, men bidrar även till bildandet av marknära ozon. Höga halter av det leder till kraftigt minskande skördar och är skadligt för växter och djur, genom att bland annat hindra fotosyntesen och irritera slemhinnorna i luftvägarna.

Pyrotekniken har utvecklats under åren och idag skapas fyrverkeriernas färger genom förbränning av olika metaller. En rapport publicerad av Miljöförvaltningen i mars 2000, visar att halterna av bland annat krom, nickel och strontium var ungefär 400 till 500 gånger högre i luften vid milleniumskiftet än vanligt. Den här rapporten är en av dem mest uppmärksammade och är fortfarande aktuell. Det fanns också förhöjda halter av arsenik under nyårsfirandet.

Jag ringer Lars Burman, miljöutredare hos Miljöförvaltningen, som var en av dem som sammanställde rapporten.

– När metallerna gjort sin del i fyrverkeriet faller de snart ner till marken igen. De förhöjda halterna ger upphov till en ofördelaktig situation i naturen, då miljöns destruenter inte kan bryta ner dem och de stannar i kretsloppet, säger han.

Många av dem metaller som släpps ut från fyrverkerier är miljöfarliga eller giftiga vid för höga halter. Arsenik till exempel, är mycket toxiskt för flera organismer och aluminium kan fästa sig på fiskars gälar och orsaka kvävning.

– Metallerna medför en risk för försämrad hälsa för flera livsformer och i koncentrerad form kan de även orsaka död, berättar Lars.

De metalliska gifterna binder sig till organismers enzymer, vilket förhindrar deras funktion och kan sätta stopp för flera livsviktiga processer. Sedan kan de fortsätta infiltrera olika arter, eftersom de inte kan försvinna, vilket är speciellt problematiskt för toppkonsumenter, då gifter anrikas ju högre upp i näringskedjan man kommer. Det slutgiltiga resultatet blir att hela ekosystemet påverkas och kan fortsätta göra det långt efter att fyrverkerierna avfyrats. FNs femtonde globala mål handlar om att bevara hållbara ekosystem och biologisk mångfald. Fyrverkerier äventyrar alltså våra chanser för en hållbar framtid.

Affärer och byggvaruhus börjar ladda upp sina förråd av smällare flera veckor innan nyårsafton. Även om antalet butiker som säljer dem minskat ser jag högar av lådor fyllda med fyrverkeripjäser och förpackningarna tilltalar många konsumenter med sina livliga färger. Företagen i Sverige ställer krav på att vissa kemikalier inte får förekomma i fyrverkerierna, men när jag mejlar Conny Lerjevik, inspektör på Kemikalieinspektionen, skriver han:

– Det är ingen garanti att dessa kemikalier ändå inte förekommer. Vi tror till exempel att kvicksilver kommer med som förorening på grund av de dåliga förhållanden som råder i vissa fabriker i Kina. Dessutom gjorde Kemikalieinspektionen sin senaste kontroll av innehållet i fyrverkerier som säljs i Sverige, år 2015.

Nästan alla fyrverkeripjäser innehåller dessutom delar av plast. När pjäsen exploderar kan delarna flyga långt bort. Plasten bryts ner extremt långsamt och många djur misstar bitarna för mat, vilket kan orsaka kvävning och svält. I artikeln “Plastic in Our Oceans are Killing Marine Animals” (WWF, 2018-10-11), står det att ungefär 100 000 marina arter dör årligen på grund av plastföroreningar och jag undrar om fyrverkerier kan vara bidragande.

Konsekvenserna på miljön orsakade av fyrverkerier är många. Ett mer miljövänligt alternativ skulle kunna vara att fira nyår med en lasershow istället. Den är utsläppsfri och tyst, men kan vara minst lika spektakulär och innehålla ett bredare färgspektrum. I Söderhamn ordnas en årlig sådan varje nyår. Där är vackra färger presenterade i strålar som rör sig tillsammans i synk. De skapar dramatiska former och folket i publikhavet jublar.

Fyrverkerier är mer än färgglada gnistor. De har flera konsekvenser på miljön och äventyrar våra chanser för en hållbar framtid. När nyåret närmar sig är det därför viktigt att göra medvetna val och fundera om några sekunder av färger på himlen är värda de långsiktiga konsekvenserna.

Av Lina Tuving, Nacka gymnasium

Källhänvisning

 Burman, Lars (2000). Förhöjda halter av metaller i luften. Rapport från SLB-analys. Stockholm. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2000_003.pdf (Hämtad 2019 – 12 – 02)

 FNs globala mål (2019). Globala målen. (Elektronisk). Tillgänglig:

https://www.globalamalen.se/ (Hämtad 2019 – 12 – 05)

 Gerdfeldter, Mathias (2017). “Nyårsraketer bakom chockhöga luftföroreningar i Tyskland.” (Elektronisk). SVT Nyheter, 4 januari 2017. (Hämtad: 2019 – 11 – 25) Tillgänglig:

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nyarsraketer-bakom-chockhoga-luftfororeningar-i-tyskland

Harrison, Dick (2013). Historiebloggen, Fyrverkeriets historia (blogg). 31 december 2013. (Hämtad 2019 – 11 – 28) Tillgänglig:

http://blog.svd.se/historia/2013/12/31/fyrverkeriets-historia/https://varldenshistoria.se/vetenskap/nyarsraketen-har-ar-historien-bakom-knallen

Hedin, Lotta (2016). “Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften.” (Elektronisk). Test Fakta, 29 december 2016. (Hämtad: 2019 – 11 – 25) Tillgänglig:

https://www.testfakta.se/sv/kropp-halsa/article/tusen-ton-nyarsraketer-fororenar-nyarsluften

 Naturvårdsverket (2019). Fakta om Svaveldioxid i luft. (Elektronisk). Tillgänglig:

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/Svaveldioxid/ (Hämtad 2019 – 11 – 29)

 Thelander, Jeanette (2016). “Många faror med fyrverkerier.” (Elektronisk). Sveriges Radio, 30 december 2016. (Hämtad 2019 – 11 – 28) Tillgänglig:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6598700

 Zettersten, Pelle (2017). “Partiklarna som får isen att smälta” (Elektronisk). Sveriges Radio, 12 januari 2017. (Hämtad: 2019 – 11 – 29) Tillgänglig:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=6606580

 Wikipedia (2018). Marknära Ozon. (Hämtad 2019 – 11 – 29) Tillgänglig:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Markn%C3%A4ra_ozon

 WWF (2018). Plastic in Our Oceans Are Killing Marine Mammals. (Elektronisk). (Hämtad: 2019 – 12 – 05) Tillgänglig:

https://www.wwf.org.au/news/blogs/plastic-in-our-oceans-is-killing-marine-mammals#gs.lgfnzz