Ät upp maten på faten

mars 10, 2021, 11:11 f m

Matsvinn är ett globalt miljöproblem eftersom det innebär slöseri med resurser och påverkar miljön negativt. Approximativt en tredjedel av all mat kastas eller går förlorad. Matsvinn  förekommer i  livsmedelskedjans alla stadier, men de största förlusterna sker i konsumentledet i världens rikare länder.

Frågan jag ställer mig är hur människor runt omkring mig ser på detta. Jag tar problemet i egna händer och analyserar hur Nacka kommun ser på matsvinn, med förhoppningen  att fler ska öppna ögonen och se de stora risker det innebär att så mycket mat går förlorad.

Det är en vanlig skoldag och sista lektionen innan lunch har precis tagit slut. Köttfärssåsens doft når dina näsborrar och du känner hur magen kurrar. Du går till matsalen med snabba steg,

eftersom nästa lektion börjar om tjugo minuter. Du slänger upp pastan på tallriken, tills den nästan svämmar över, utan att tänka efter. Tanken du inte slås av är var den mat du senare skrapar ned i soptunnan tar vägen och hur resterna kommer att bidra till den globala uppvärmningen.

Matsvinn

Skolan är den största boven

I Emmy Mattissons uppsats “Att mäta matsvinn i skolkök” (Sveriges lantbruksuniversitet, 2015) görs en uppskattning  att cirka en tredjedel av världens mat kastas bort eller går förlorad. I Sverige kastas 1,2 miljoner ton mat varje år. Majoriteten är matsvinn, överflödigt matavfall som skulle kunna användas om vi alla hade agerat annorlunda. En stor del av maten som går förlorad kommer från skolköken.

Mattisson berättar att svenska skolkök kastar ungefärligen 30 000 ton mat varje år. Det finns inga bra metoder för att mäta svinnet i skolorna, vilket gör det svårt att komma tillrätta med problemet. I de flesta kommuner finns uppsatta arbetsmål för bättre miljö och hållbar utveckling och begränsat matsvinn är en viktig del för att uppnå dessa mål. Därför måste skolorna börja mäta sitt matsvinn, för att i senare skede minska svinnet.

Ett globalt perspektiv

För att få mer kunskap om hur skolornas matsvinn påverkar vårt klimat globalt kontaktar jag Ann-Charlotte Mellquist, seniorforskare på RISE och expert på cirkulär ekonomi.

Jag frågar Mellquist hur matsvinn påverkar klimatet.

– Jordbruk och livsmedelssektorn står för cirka en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser i världen. Cirka 30% av all mat som produceras slängs av någon aktör i värdekedjan (från producent till konsument). Om man lyckades stoppa matsvinnet helt skulle utsläppen av växthusgaser minskas med 8%. Det kanske låter lite, men är mer än tre gånger så mycket som världens flygtrafiks utsläpp av växthusgaser (ca 2,5% år 2018). Matsvinn är en mycket viktig pusselbit att arbeta med för att hantera klimatkrisen”, berättar hon

Ann-Charlotte Mellquist

Till exempel är matsvinn en starkt bidragande orsak till växthusgasutsläppen, men minst lika viktigt är vilken mat vi äter. 1 kg nötkött ger exempelvis ett klimatavtryck på 26 kg koldioxidekvivalenter (ett mått på växthusgaser), medan motsvarande avtryck för kyckling är 3 kg, ägg 1,5 kg, pasta 0,8 kg, baljväxter 0,7 kg och potatis 0,1 kg. Förutom livsmedelsförsörjningen måste man  även titta på andra delar av samhället som transporter, industriprocesser och energilösningar som står för en ännu större andel av utsläppen. Det är viktigt att se helheten och arbeta med många lösningar samtidigt.

Mellquist har några konkreta tips till skolorna. Hon vill förutom att uppmana eleverna att enbart ta den mat de orkar äta upp även införa mindre tallrikar för att hindra för stora ”lass” med mat.

Köket måste vara med och bidra, menar hon. Inköpen och mängden mat som lagas måste planeras noga. Om det blir mat över kan den användas nästa dag eller som del av en ny rätt. Salladsbufféer bör fyllas på oftare men med mindre mängd för att undvika att maten ligger framme och blir dålig. Kunskap om hur minskat matsvinn leder till ett bättre klimat är också viktigt, säger hon.

 

En syn inifrån

Jag träffar Mikael Målar, kökschef på Nacka gymnasium,  för att få veta mer om matsvinn i skolmiljön.

Hur mycket mat som slängs varje dag i skolan, beror enligt Målar på vilken mat som serveras samt hur många personer som äter lunch den dagen. Han konstaterar att det brukar röra sig om mellan 50 till 100 kg per dag. “Huvuddelen av matsvinnet beror på att elever slänger mat och inte på att köket har lagat för mycket”.

Var tar matavfallet vägen? Målar förklarar att maten hämtas av Nacka kommun och görs sedan om till biogas. Målar pratar engagerat om att starta ett matråd och på så sätt engagera elever i denna viktiga fråga. Målar kommer även med några konkreta tips till oss elever. “Våga ta mat två gånger istället för att ta för mycket första gången” uppmuntrar han.

Mikael Målar

Skolans åtgärder

I uppsatsen “Strategier för ett minskat matsvinn inom kommunal skolverksamhet” (Högskolan Halmstad, 2016-06-22) ger Adina Mårtensson och Meliha Suhonjic olika förslag på hur skolans matsvinn kan minskas. Buffeservering brukar fungera bättre än färdiglagade rätter som personalen satt ihop. Barnen får då fler valmöjligheter och får själva plocka vad de vill äta, vilket leder till mindre kvantitet slängd mat. Att engagera elever, där de får ge förslag på förändringar de tror kan bidra till mindre mängd slängd mat, är effektivt för att minska mängden onödigt avfall. Mindre portionsstorlekar, minskad storlek på de redskap man tar maten med och affischer med fakta om matsvinn ger också goda effekter, enligt dem. Man kan också sälja eller skänka bort överbliven mat, så länge den hanterats på rätt sätt. Tävlingar mellan olika skolor har också en positiv effekt, då detta leder till en strävan att slänga så lite mat som möjligt, skriver Mårtensson och Suhonjic.

Skolor kan på flera sätt minska sitt matsvinn, varför är då matsvinnet så stort som det är? Vi måste alla samarbeta för att vårt ekologiska fotavtryck ska bli så litet som möjligt och för att vi ska ha en möjlighet att uppnå de globala målen. Vad vill du ändra på den dagen då det serveras spaghetti till skollunchen?

 

av Nicole Petzäll, 16 år, Nacka Gymnasium, Sverige den 15 februari 2021

Källförteckning:

Foto, Ann-Charlotte Mellquist, RI.SE, https://www.ri.se/sv/ann–charlotte–mellquist
Hämtad: 2021-02-12

Foto, Matsvinn, Better Wholesaling (2017-02-05), https://www.betterwholesaling.com/reduce–food–waste/
Hämtad: 2021-02-12

Foto, Mikael Målar, Nacka gymnasium, https://www.nacka.se/valfard–skola/nacka–gymnasium/kontakta–oss/alla–medarbetare/
Hämtad: 2021-02-12

Högskolan Halmstad (2016-06-22), Mårtensson, Adina och Suhonjic, Meliha “Strategier för ett minskat matsvinn inom kommunal skolverksamhet” https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:942602/FULLTEXT01.pdf
Hämtad: 2021-01-29

Sveriges lantbruksuniversitet (2015) Mattisson, Emmy “Att mäta matsvinn i skolor” https://stud.epsilon.slu.se/7561/
Hämtad: 2021-01-29