Alla vinner på att återvinna
mars 10, 2021, 12:00 e m
Jag sätter mig i bilen för att åka till närmsta återvinningsstation med mina påsar fyllda av olika slags förpackningar. Jag kliver ut och möts av överfyllda sopkärl och skräp som ligger utspritt på marken. Innehåll från otömda förpackningar rinner längst containrarnas väggar och det luktar surt. Att kunna sopsortera sitt hushållsavfall på ett enkelt sätt är en förutsättning för att kunna minska överkonsumtionens miljöpåverkan, hur kommer det sig då att vi inte kan få det att fungera?
Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) materialåtervanns år 2019 ca 0,9 miljoner ton förpackningar, vilket motsvarar ca 70% av alla förpackningar som kom ut på den svenska marknaden samma år. För att ta reda på mer fakta kring hur människor i allmänhet sopsorterar gjorde jag en enkätundersökning. Enkäten fick 57 svar varav 98% uppgav att de sopsorterar, vilket är en väldigt hög procentandel även om det var relativt få svarande. Enligt SCB är svenska folket bäst på att materialåtervinna glas, PET-flaskor och pantburkar. Diagrammet nedan visar att Kungsbackaborna är bäst på att materialåtervinna batterier, och sämst på att återvinna glas, men då jag inte har med pet- och pantflaskor i min undersökning kan jag inte göra någon jämförelse med SCB:s statistik. Jag kan alltså inte dra några slutsatser om att Kungsbackaborna skulle vara sämre på att materialåtervinna glas än resten av svenska befolkningen.
Enkät statistik återvinning
Sammanfattningsvis visar SCB:s statistik samt min enkät att svenska befolkningen är duktiga på att materialåtervinna, och att det ligger dem varmt om hjärtat att kunna sopsortera på ett enkelt och smidigt sätt. En person som bekräftar denna bild är konsumenten och återvinnaren Monica Dejby bosatt i Kungsbacka.
Monica är en erfaren materialåtervinnare som har sopsorterat i mer än 20 år, främst för miljön men också för ekonomin. Hennes uppfattning om återvinningsstationerna är att de fungerar relativt dåligt, men framförallt är hennes åsikt att det är oerhört viktigt att kunna sopsortera. Det främsta problemet som Monica uppger med återvinningsstationerna är att det alltför ofta är fullt i sopkärlen.
”Ca 8/10 gånger är det fullt i återvinningskärlen och framförallt i papperskärlen. På grund av att det är fullt så kastar/lämnar personer sina förpackningar utanför på marken och det blir därför väldigt skräpigt och tråkigt” säger Monica Dejby.
Ett annat problem som Monica uppger är att det finns alldeles för få återvinningsstationer i Kungsbacka.
”Det är ju helt vansinnigt att man ska behöva sätta sig i bilen för att sopsortera, snacka om att inte ha ett miljötänk hela vägen” säger Monica Dejby. Att ha dålig tillgång till en återvinningsstation bekräftas även av min enkät där hela 25% uppger att det inte har bra tillgång till en återvinningsstation.
En av orsakerna till att återvinningsstationerna missköts tror Monica kan bero på ansvarsfördelningen. Det är Kungsbacka kommun som ansvarar för återvinningen i kommunen, men det är ett privat företag, Ragnsells som sköter återvinningsstationerna.
”Dubbla huvudmannaskap blir ett problem när kommunen som ansvarar över sopsorteringen säljer ut tjänsten till en privat aktör som bara är intresserade av att tjäna pengar” säger Monica Dejby.
Konsekvenser
Intervjun samt enkäten visar på att Kungsbackaborna är duktiga på att sopsortera men att det finns ett missnöje, dels över återvinningsstationernas skötsel men också över antalet stationer. Detta får konsekvenser i form av nedskräpning i naturen då folk lämnar förpackningar på marken och utsläpp av växthusgaser då folk tvingas ta bilen för att återvinna. Nedskräpning i naturen är ett stort problem i samhället och har en stor negativ påverkan på djur och natur. En stor del av skräpet hamnar i våra hav och enligt HSR (Håll Sverige rent) visar forskning att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven. Nedskräpning av plast i naturen är dessutom en av källorna till mikroplaster i haven som är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. När det kommer till utsläpp av växthusgaser visar statistik från Trafikverket att ca 30% av det totala koldioxidutsläppet kommer från vägtransportsektorn (lastbilar, bussar, bilar och motorcyklar). Utsläpp av växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen som är en av klimatets största utmaningar och som återigen har en oerhört stor påverkan på all världens djur och natur. Misskötseln av återvinningstationerna får alltså ett flertal globala miljöpåverkande konsekvenser, men vad ska vi göra för att lösa problemet?
Artikel Sverigesradio https://sverigesradio.se/artikel/7031473
Lösningar
Ett förslag på lösning som min intervjuperson Monica Dejby uppger är att öka antalet återvinningsstationer samt ha personal som ansvarar för skötsel och tömning. Detta skulle dels skapa arbetstillfällen och på sikt bidra till en bättre miljö uppger Monica Dejby. Ur ett samhällsperspektiv är den främsta lösningen på problemet att öka antalet återvinningstationer avsevärt. För att det ska vara möjligt är ett förslag att man bygger återvinningskärlen under mark. Det skulle då fungera genom att man gräver ner avfallscontainern under marken så att endast inkasttoppen är synlig. Detta system skulle ha fördelar som stor uppsamlingsvolym på liten yta då man kan ha större återvinningskärl under marken, minskad lukt då marktemperaturen håller avfallet svalt och längre tömningsintervaller då de inte behövs tömmas lika ofta. På sikt skulle detta system även leda till minskade utsläpp av växthusgaser på grund av minskade transporter.
Avslutningsvis är misskötseln av återvinningsstationerna ett problem som behöver och går att lösa, och inom en snar framtid tror jag att det kommer att finnas fler moderna anläggningar i bruk.
Stella Dejby 9A Hedeskolan (Sverige)
Källor:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/atervinning-av-forpackningar-i-sverige/
https://hsr.se/artiklar/skrapets-konsekvenser
https://www.sansac.se/sv/underjordsbehallare-krantomda-system
