Plast på fel plats

mars 19, 2021, 3:03 e m

Dagens användning av plast är högre än någonsin förr. En stor del av den plast vi förbrukar försvinner ut i naturen och miljontals ton plast hamnar i våra hav varje år. Miljön tar skada, hundratusentals djur dör varje år och även vår hälsa påverkas av detta. De marina ekosystemens överlevnad står på spel. Det här är ej hållbart och vi måste tillsammans ta tag i detta problem.

Det är en sen sommarkväll och himlen skiftar i olika färger från aprikos till marinblått. Solen tillför ett magnifikt glimmer på havets svaga vågor och du, tillsammans med din familj, är ute och åker med er motorbåt. Fartvinden susar i dina öron och runt om er ser du några fiskar hoppa upp över ytan. Plastpåsen ni hade era smörgåsar i flyger plötsligt iväg och landar i vattnet en bit bort, snart utom synhåll. Du får en dålig känsla av att ni kanske borde ha plockat upp den, men vad kan en plastpåse ha för påverkan på miljön?


Plastpåse som fastnat på en delfins fena. Foto: Flickr, Jedimentat44

Plast har varit ett betydelsefullt material för utvecklingen och används i en stor del av dagens alla produkter. Det finns i allt från färgglada leksaker till delar av elektroniska apparater. Dess popularitet är egentligen inte mycket märkvärdig, eftersom plast kan ha många olika egenskaper. Det kan användas inom olika områden med olika hårdhet och kan även ha en väldigt lång livslängd och bra hållbarhet. Medan den goda hållbarheten förvisso är utmärkt för tåliga produkter som håller länge, är det inte bra när plasten kommer ut i naturen. På grund av dess goda kvalitet tar det en lång tid för de flesta plaster att brytas ned. I pressmeddelandet “Världen behöver ett globalt bindande plastavtal” (WWF, 2019-03-07) skriver de att “Varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton plast per år.” Medelhavet är värst drabbat med högst koncentration av mikroplaster, men då får inte glömmas de katastrofalt stora strömmarna av plast som färdas genom världshaven.

Detta ständigt pågående förorenande förhindrar oss att nå det första delmålet på FNs fjortonde globala miljömål – att minska föroreningarna i haven. Detta är ett problem på global nivå där alla länder bidrar till denna enorma dumpning av plast. I inlägget “Plastfritt hav” (Naturskyddsföreningen) läser jag att den största delen av plast som finns i haven är de som förts till haven via exempelvis vindar från land. De skriver att “En stor del av den plast som hamnar i havet är engångsförpackningar och plastpåsar.” Detta stora förbrukande av plast leder till förödande konsekvenser. En av de största konsekvenserna detta problem medför är att det marina livet hotas. Djur fastnar i plaster, vilket leder till att de inte kan ta sig därifrån och tillslut svälter ihjäl. De äter plaster de misstar för föda bland annat på grund av plasternas färgglada kulörer, vilket Naturvårdsverket skriver om på deras hemsida “Nedskräpning av plast” (Naturvårdsverket, 2020-06-12). De menar vidare att detta orsakar en död på hundra tusen däggdjur och hela en miljon döda fåglar varje år. Det globala delmålet 15.5 som handlar just om att bevara den biologiska mångfalden, inskrivet i FNs globala mål “15 Ekosystem och biologisk mångfald” (FNs globala mål, 2020-04-08), rinner härmed ut i sanden.

 


Albatross med magen full av plast. Foto: NTB, 90212004

Ett annat problem med plast är att det efter en tid bryts ner till mindre partiklar som kallas mikroplaster, vilket tas upp i rapporten “Mikroplast påverkar marint liv” (Stockholms Universitet, Juni 2017). De skriver bland annat att mikroplaster uppkommer i haven från att plasten i haven bryts “ned till mikroplast av solljus och mekaniskt slitage”. Problemet med detta är att mikroplasterna kan tas upp av alger och djur, som sedan kan stanna i cellerna under en längre tid och anrikas uppåt i näringskedjan. Detta leder tillslut till att även vi människor får i oss mikroplaster. Enligt pressmeddelandet “Så mycket mikroplast får vi i oss – som att äta ett kreditkort i veckan” (WWF, 2019-06-12) får vi människor i oss ett genomsnittligt värde på 5 gram mikroplaster i veckan. Jag kontaktar Inger Näslund, senior havsexpert på WWF och frågar hur mikroplaster påverkar oss människor.

– Mjukgörare i plast som ftalater kan påverka genom att stanna kvar i kroppens celler och störa. Det kommer troligen vara flera olika sorters plaster som påverkar oss på olika sätt och då mikroplaster just är mikroskopiska kan de hamna i oss både via något vi äter, dricker eller genom luften vi andas.

I vidare undersökning om just ftalaters påverkan på oss läser jag att ftalater är miljögifter som anses vara hormonstörande, detta enligt rapporten “Mjuka tryck med hårda konsekvenser”, skriven av Andreas Prevodnik (Naturskyddsföreningen, 2008). Detta ger konsekvenser som en ökad risk för cancer och skador på fertiliteten. Detta är väldigt problematiskt och påverkar således inte bara det marina livet utan även människors hälsa, men hur kan vi lösa detta kolossala problem? I pressmeddelandet “Världen behöver ett globalt bindande plastavtal” nämnt tidigare, poängterar WWF att det behövs globala överenskommelser och avtal för att motverka dumpningen av plast i haven. Detta är dock svårt för oss enskilda individer att påverka.

Jag frågar Näslund vad vi individer kan hjälpa till med för att minska mängden plast i haven. Sammanfattningsvis menar Näslund att vi individer måste minska vår användning av plast och källsortera plast på rätt sätt. För att lyckas med detta förklarar hon att vi behöver avstå från att använda engångs-plaster i onödan, exempelvis att undvika plastpåsar och andra onödiga plastföremål som sugrör och plast-girlanger. Även att köpa produkter gjorda av återvunnen plast är ett bra alternativ. För mycket plast släpps ut i våra hav, med konsekvenser av att både det marina livet och vi människor påverkas. Den största orsaken till detta problem är att vi förbrukar för mycket plast, vilket vi på en global nivå måste hjälpas åt med att minska. Om vi vill ha en planet med en bibehållen biologisk mångfald, måste vi agera och göra mer hållbara val för att vi och framtida generationer ska ha en värdig planet att leva på. Det är trots allt värt att plocka upp den där plastpåsen som flög iväg, även fast din insats bara känns som en droppe i havet.

Av Hanna Wahlgren, 17 år, Nacka Gymnasium, Sverige

Källförteckning:
FNs globala mål, senast uppdaterad 2020-04-08. “14 Hav och marina resurser”. (Elektronisk).
Tillgänglig:
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-14-hav-och-marina-resurser/
(Hämtad: 2021-02-08)

FNs globala mål, senast uppdaterad 2020-04-08. “15 Ekosystem och biologisk mångfald”.
(Elektronisk). Tillgänglig:
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-15-ekosystem-och-biologisk-mangfald/
(Hämtad: 2021-02-08)

Naturskyddsföreningen, “Plastfritt hav”. (Elektronisk) Tillgänglig:
https://www.naturskyddsforeningen.se/plastfritthav (Hämtad: 2021-02-11)

Prevodnik, Andreas (2008). “Mjuka tryck med hårda konsekvenser”. (Elektronisk). Rapport av
Naturskyddsföreningen. Tillgänglig:
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/2008
sept_miljogifter_mjuka_tryck_harda_konsekvenser.pdf (Hämtad: 2021-02-17)

Selander, Petra. Senast uppdaterad: 2020-06-12. “Nedskräpning av plast”. Naturvårdsverket.
(Elektronisk). Tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efteromrade/Plast/Plastens-miljoeffekter/Nedskrapning-av-plast/ (Hämtad: 2021-02-13)

WWF (2019-06-12). “Så mycket mikroplast får vi i oss – som att äta ett kreditkort i veckan”.
Pressmeddelande av WWF. (Elektronisk). Tillgänglig:
https://www.wwf.se/pressmeddelande/sa-mycket-mikroplast-far-vi-i-oss-som-att-ata-ett-kreditkort-iveckan-3334499/ (Hämtad: 2021-02-14)

WWF (2019-03-07) “Världen behöver ett globalt bindande plastavtal”. Pressmeddelande av WWF.
(Elektroniskt). Tillgänglig:
https://www.wwf.se/pressmeddelande/varlden-behover-ett-globalt-bindande-plastavtal-3226245/
(All information hämtad: 2021-02-12)

Östersjöcentrum, Stockholms Universitet, (Juni 2017). Rapport: “Mikroplast påverkar marint liv”.
(Elektroniskt). Tillgänglig:
https://www.su.se/polopoly_fs/1.358145.1511292592!/menu/standard/file/Mikroplasterimarintliv_we
bb.pdf (Hämtad: 2021-02-14)