Läkemedel – hot och bot

mars 19, 2021, 3:36 e m

Precis som vilka kemikalier som helst påverkar läkemedel vår miljö. Från forskning och tillverkning till konsumtion och avloppshantering har det visat sig att medicin har negativ inverkan på både djur och natur. Fiskar blir feminiserade och fåglar får njursvikt. Läkemedlen botar samtidigt som de hotar vår miljö.

Vi står utanför grindarna till Henriksdals reningsverk; det finns en stor blå byggnad precis intill bilvägen. Utanför ser de mörkblå huset inte särskilt speciellt ut, men bakom fasaden gömmer sig ett av Europas största reningsverk med en yta på 300 000 kvm och 18 kilometer långa tunnlar som slingrar sig inuti Henriksdalsberget. Man känner knappt fingertopparna och kall vind slår mot ansiktet. 3℃ visar informationstavlan som hänger på framsidan av den blå byggnaden. Samma tavla visar även att det just nu renas 3170 liter vatten per sekund. Under de 10 minuterna vi stod utanför det blå reningsverket har alltså närmare 2 miljoner liter vatten renats.

I Sverige är halten medikament i naturen liten, men i andra länder är problemet större. Däremot är sättet hur läkemedel från första början hamnar i naturen ungefär likadant o avsett var i världen du befinner dig. Av de medicin som hamnar i naturen har 88% släppts ut genom patientutsöndring. Med patientutsöndring menar man de substanser från botemedel som tillsammans med avföringen följer med ut i avloppet. Många reningsverk har inte möjligheten att rena bort dessa substanser och därför finns en risk att de släpps ut i miljön.

Överblivna apoteksmedel är en annan orsak, de står för ca 10% av de globala utsläppen. I Sverige och andra länder där hantering av överblivna läkemedel fungerar gott, är detta problem minimalt. Enligt LIF’s “Läkemedel och miljö” (2020-06-06) lämnar vi, svenskar, tillbaka ca 75% av våra överblivna apoteksmedel, vilket är en relativt hög andel om man jämför med länder där hanteringen av kemikalierester inte sker på samma välfungerande sätt. I sådana länder hamnar mycket av det resterande i hushållssopor och sedan soptippar, där miljöfarliga substanser från medikamenter långsamt droppar ut i naturen. Kvarstående 2 procent släpps ut direkt från fabriker där botemedel produceras. För många kan det låta lite med 2 procent,men dessa 2 procent kommer från ett fåtal fabriker där utsläppen är mycket koncentrerade.

Det är tisdag, klockan är tio och vi har bokat in ett möte med Bengt Mattson som arbetar på LIF, de forskande farmaka företagen. På andra sidan skärmen sitter han i sitt vardagsrum, redo att besvara våra frågor om läkemedel och miljön.

– I och med att läkemedlen släpps ut i vattendragen är det vattenlevande organismer som påverkas mest. Man brukar säga att en fisk har ungefär 70% samma receptorer som en människa, därför har de biologiska substanserna i medicinen likartad effekt på både människor och fiskar, berättar Bengt.

Bengt fortsätter att beskriva hur biologiska substanser från medicin och andra slags kemikalier påverkar organismer. Han tar upp ett klassiskt exempel om hur fiskar blir exponerade för etinylestradiol, som förekommer i p-piller.

– P-piller ändrar hormonbalansen hos människor och det gör de även hos fiskar, som är väldigt känsliga för könshormoner. Etinylestradiol är väldigt potent säger Bengt.

Naturskyddsföreningen nämner även detta exempel i rapporten “Läkemedel i miljö” (Tove Porseryd, 2019-09). På 90-talet upptäckte en rad forskare att fiskar i vattendrag intill reningsverk i Storbritannien var tvåkönade; de hade både manliga och kvinnliga könskarakteristika. Det visade sig att hanfiskar hade blivit feminiserade och börjat bilda äggceller i testiklarna, vilket i sin tur bidrog till minskad fortplantning hos fiskarna. På 2000-talet utfördes ett experiment där etinylestradiol tillsattes i en hel sjö för att se effekten på fiskarna, vilket redovisades i “Collapse of a fish population after exposure to a synthetic estrogen” (Kidd et al. 2007-22-05). Resultatet av experimentet blev att nästintill alla fiskar utplånades, och slutsatsen att mängden kemikalier som släpps ut av medikamenter är ohållbart. Men det är inte bara fiskar som påverkas av utsläppen.

– Man har också sett att fåglar drabbas av den substans som heter diklofenak. Ett exempel är i Indien/Pakistan där kossor medicineras med smärtstillande läkemedel som innehåller diklofenak. Av kulturella skäl låter man kossorna ligga kvar när de avlider, vilket resulterar i att bengalgamar som åt de döda kossorna fick i sig höga halter diklofenak, och därmed drabbades av njursvikt.

Huruvida vi människor påverkas av utsläppen är svårt att säga, Bengt berättar att ingen riktigt vet vad effekten av långvarig exponering kan ge för människor. I en artikel från Fass.se (2019-08-21) skrivs det att forskare är överens att de halter som idag uppmätts i ytvatten, dricksvatten och avloppsvatten inte har någon akut påverkan på varken människor eller miljö, men de långvariga effekterna är ännu inte tydliga.

Vi har gömt oss inne på ett apotek för att ta skydd från den ruggiga kylan. Det kalla blå ljuset från lamporna gör det inte mycket lättare att få tankarna från minusgraderna utanför. En man klädd i blå jeans och en fluffig dunjacka kliver in genom apotekets frostiga skjutdörrar. Vi lägger märke till den genomskinliga plastpåsen han har i handen. Påsen skramlar lätt och han ser sig omkring i butiken innan han går fram till damen bakom kassan. “Var lämnar jag överblivna tabletter och piller?” frågar han. Damen lyser upp med ett leende och drar fram en vagn i metall, där mannen kan lämna sina medikamenter. Vi blir glada, vi vet att mannen gör det rätta. Tack vare mannen i den fluffiga dunjackan och de andra 75 procenten svenskar som lämnar in sina överblivna läkemedel, bidrar vi till en mer hållbar framtid, utan läkemedel och kemikalier i vår vackra natur. Dessutom förhindras stölden av överblivna apoteksmedel som blir till försäljning på den svarta marknaden, och som faktiskt omsätter mer pengar än narkotikahandeln.

Problemet med läkemedel är mer komplex än andra miljöförstörare, som klädindustrin och bensinbilar som enkelt går att bojkotta. Läkemedlen behövs, och kan till och med vara livsnödvändiga. Därför är det upp till fabrikerna och företagen att förhindra den fortsatta förstöringen av vår miljö, medan vi individer ser till så att det överblivna hamnar rätt. För tänker du på vad som kommer hända, när du kastar piller, pulver och tablett i hushållsoporna?

 

av Ramil Rustamov och Elvira Persson

Källförteckning:

Fass vårdpersonal. Läkemedel och miljö(2019-08-21). Läkemedelsrester i miljön- spridningsvägar. (Hämtad 23-11-2020) Tillgänglig: https://www.fass.se/LIF/menydokument?menyrubrikId=1911&userType=0

Kidd et al. (2007) Collapse of a fish population after exposure to a synthetic estrogen. (Hämtad 11-12-2020) Tillgänglig: https://www.pnas.org/content/104/21/8897

LiF- de forskande läkemedelsföretagen. Mattsson Bengt (2020). Läkemedel och miljö- LiF(2020-06-06). Utsläpp från tillverkning. (Hämtad: 25-11-2020) Tillgänglig: https://www.lif.se/sa-funkar-det/lakemedel-och-miljo/

Läkemedel i miljö. Tove.Rapport från naturskyddsföreningen(2019). Orädda fiskar och resistenta bakterier. (Hämtad 4-12-2020) Tillgänglig: https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/lakemedel_i_miljon _2019.pdf

Larsson et al. (2015) Läkemedel i miljön. Läkemedelsboken, 27 Augusti 2015. (Hämtad 4-12-2020) Tillgänglig:
https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedel_i_miljon.html

Matsson Bengt, läkemedels professor (2020-12-08)

Naturvårdsverket (2020) Läkemedel i miljön. 4 April 2020. (Hämtad 11-12-2020) Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/ Lakemedel/

Naturskyddsföreningen. Läkemedel sprids i miljön – lagar saknas.(Hämtad 16-12-2020) Tillgänglig: https://www.naturskyddsforeningen.se/lakemedel

Porseryd, Tove (2019) Läkemedel i miljön. Naturskyddsföreningen. (Hämtad 15-12-2020) Tillgänglig: https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/lakemedel_i_miljon _2019.pdf

Stockholm vatten och avfall (2017) Avloppsreningsverk. 2 Februari 2017. (Hämtad 8-12-2020) Tillgänglig: https://www.stockholmvattenochavfall.se/vatten-och-avlopp/avloppsvatten/avloppsreningsver k/

Stockholm vatten och avfall(2015-11-04). Grundestam Jones. Rundvandring på Henriksdals reningsverk. Vatten renas från överblivna läkemedel. (Hämtad 4-12-2020) Tillgänglig: https://youtu.be/SC_OEzAfWOA