En rikedom av hus eller arter?

mars 19, 2021, 3:52 e m

I Nacka och i resten av världen växer städer med allt snabbare takt-en nödvändig utveckling med tanke på den snabba befolkningsökningen. Men svårigheter uppstår när många intressen ska vägas in och påverka i de olika byggprojekten; ekologiska, hälsofrämjande, ekonomiska, allt ska finnas med. Men något måste prioriteras bort.  

Det är en grå-mulen måndagsmorgon när jag på väg till skolan åker förbi en av många byggarbetsplatser i Nacka kommun. Genom det smutsiga bussfönstret ser jag ut över platsen där en liten barrskog en gång stått, men som idag inte är mer än grus efter de otaliga sprängningar som ägt rum bara några månader tidigare. Utvecklingen har gått snabbt. Redan har fyra halvfärdiga bostadshus rest sig från smulorna efter den tidigare skogen för att ge rum åt Nackas snabbt växande befolkning, och år 2021 beräknas den första lägenheten stå klar för inflyttning, “Nya gatan” (Nacka kommun, hämtad 2021-02-01).

 

Det planerade nya området, Nya gatan”, norr om Värmdövägen och precis intill Nacka Forum. Bild tagen 2020-02-12.

 

Varje år ökar världens befolkning med omkring 80 miljoner personer och år 2100 kommer närmare 10 miljarder människor att leva på samma jord, “World Population Prospects” (United Nations, hämtad 2021-02-10). Detta skapar en oerhörd press på utbyggnaden av bland annat bostäder över hela världen. Tidigare orörda skogar och grönområden faller offer för storstädernas obevekliga tillväxttakt och arters livsmiljöer blir alltmer begränsade. Men utvecklingen är nödvändig för att alla ska ha någonstans att bo och arbeta. Frågan blir då om den biologiska mångfalden är någonting värt att värna, om så är fallet, hur man gör detta på bästa sätt?

Biologisk mångfald betyder genetisk variation mellan olika ekosystem, arter samt inom arter. Det innebär alltså att man har en variation av olika landskap och ekosystem i vilka en variation av växter och djur lever. Den biologiska mångfalden är viktig för miljön på olika sätt. Den ökar exempelvis ett ekosystemens resiliens, det vill säga förmågan att återhämta sig och stå emot störningar. Man kan föreställa sig en skog med en variation av arter, både växter och djur. I skogen är arterna beroende av varandra för att få föda, vatten och någonstans att leva. Den biologiska mångfalden stärker länkarna mellan arterna så att en liten förändring inte får dramatiska konsekvenser. Ekosystemet blir på så vis mer motståndskraftigt och återhämtar sig lättare från störningar.

Den biologiska mångfalden har även en grundläggande betydelse för miljöns funktion och välstånd. Det erbjuder fungerande ekosystem med pollinering och olika kretslopp, inte bara för djur men även för oss människor. Vi kan ta del av processerna som tack vare den biologiska mångfalden sker naturligt och gratis, i form av så kallade ekosystemtjänster. Dessa är intressanta och till och med nödvändiga för oss människor.

 

-Pollinering är en bärande process i naturen och något som vi människor behöver för att producera mat. (Anna Stiby, Nacka Gymnasium, 2021-02-15)  

 

Även ett till synes mycket litet grönområde, i exempelvis en stad, kan ha ett mycket stort  ekologiskt värde. Det beror på att växter och djur, bortsett från att sprida sig naturligt med vind och vatten, kan åka “snålskjuts” med människor och djur. Avståndet mellan olika grönområden kan därför spela en avgörande roll för den biologiska mångfalden och för ekosystemens välbefinnande “Biologisk mångfald och staden” (Zacharias G. Malmberg, hämtad 2021-02-07). Om ett naturområde omges av en miljö som har svårt att erbjuda skydd för däggdjur, fåglar och insekter, till exempel i en stad, kan ett litet område göra underverk på lokal nivå trots sin knappa storlek, “Naturens alla värden” (Naturskyddsföreningen, hämtad 2021-02-10).

Små tätortsnära grönområden kan också utgöra ett hem för ett flertal ovanliga växter och djur. I ett oskyldigt dött träd som ruttet ligger på marken, kan tusentals små organismer gömma sig, och i tryggheten under en sten lever flera generationer av gråsuggor. Till och med en liten skog i en storstad kan bära på värdefulla skatter.

Att bevara den biologiska mångfalden är alltså viktigt för både människans och miljöns fortsatta välstånd. Det uppstår därför problem när behovet av ökat livsrum för oss människor sker på bekostnad av andras. Det måste alltså ske en kompromiss där utvecklingen kan tillgodoses, med minimala efterverkningar.

För att försöka ta reda på hur utvecklingen kan se ut har jag tagit kontakt med Jerk Allvar, planarkitekt och medverkare i bygget av det nya bostadsområdet vid Nacka Forum i Nacka kommun. Han säger att kommunen planerar att plantera särskilda träd längs det nya områdets gator och torg för att långsiktigt bidra till den biologiska mångfalden.

”Sedan kommer även byggaktörer som uppför husen anlägga grönskande gårdar och i vissa fall gröna tak på husen”, tillägger Allvar.

Under sprängningarna sattes bland annat holkar upp i närområdet, och när träden började fällas anpassades det efter årstiderna för att inte påverka fåglarnas häckning alltför mycket. Detta görs alltså för att kompensera för den natur som tidigare tagits bort till fördel för projektet. Allvar påpekar hur svårt det kan vara att uppfylla flera behov samtidigt med en begränsad yta att arbeta med.

”Utmaningarna ligger i att hitta något som både är bra från biologiskt perspektiv men också svarar mot människors behov och visioner om den framtida staden”, säger han.

I det här fallet gjordes bedömningen, efter flera utredningar och inventeringar tillsammans med kommunens experter, att ett nytt bostadsområde övervägde områdets naturvärden.

Det kan alltså göras mycket på lokal nivå för att minska påverkan på den biologiska mångfalden i samband med utbyggnaden av exempelvis bostäder. Men som Allvar påverkar finns det oftast fler än ett intresse som blandar sig i. Bara i Sverige är 4 746 arter rödlistade, varav 2 249 direkt hotade, “Sammanfattning rödlista” (SLU, hämtad 202102-10). Siffrorna vittnar om att mer arbete för att bevara den biologiska mångfalden måste göras. Det innebär exempelvis att de ekologiska intressena i ett byggprojekt, oftare måste tillgodoses vid en intresseavvägning och att metoderna för att kompensera för de förluster i den biologiska mångfalden som ändå sker, oftare borde implementeras.

Vi som individer kan också göra mycket för den biologiska mångfalden. Enligt Sofia och Raisa, från det nystartade företaget ”Livfullaträdgårdar”, kan vi till exempel använda många olika blomsorter i våra trädgårdar och planteringar, eller eventuellt sätta upp ett bihotell i ett hörn som ändå inte används. Det krävs alltså initiativ från många olika parter för att rädda den biologiska mångfalden.

 

Av: Willem Wirsén, Nacka Gymnasium, 16 år, Sverige.

 

Källförteckning:

 

Bild

Wirsén, Willem, “Nya gatan”, 2021.

Stiby Anna, “Pollinering”, 2021.

Muntligt

Allvar, Jerk, Nacka kommun, planarkitekt, intervju 2021-02-6.

Text

Nacka kommuns, “Nya gatan” (2021), hämtad 2021-02-01 från: https://www.nacka.se/stadsutvecklingtrafik/harplanerarochbyggervi/sokprojektpanamn/centralanacka/nyagatan/

UN, “World Population Prospects” (2019), hämtad 2021-02-10 från:  https://population.un.org/wpp/

Naturskyddsföreningen, “Närnaturens alla värden”, hämtad 2021-02-07 från: https://www.naturskyddsforeningen.se/vardagsnaturensallavarden

Malberg G.Zacharia, “Biologisk mångfald och staden” (2020), hämtad 2021-02-07 från: https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1434711/FULLTEXT02

Slu.se(sveriges lantbruksuniversitet), Sammanfattning Rödlista, Karin Ahrné (2020), hämtad 2021-02-10 från: https://www.artdatabanken.se/varverksamhet/rodlistning/Sammanfattningrodlista2020/

Livfullatradgårdar.se, Biologiska mångfald, hämtad 2021-02-07 från:  https://livfullatradgardar.se/