Agroforestry – ett hållbart sätt att odla på

mars 19, 2021, 4:23 e m

I Sverige står jordbruksnäringen endast för 2% av den totala sysselsättningen och näringen bidrar med relativt lite utsläpp. I andra länder som t.ex. Brasilien är jordbruket en jättestor inkomstkälla som bidrar med mycket miljöförstörelse. Enligt Naturskyddsföreningen skövlas Amazonas skogar för att man ska få mer plats att odla tropiska grödor på men också för att ha beten där till sina djur. Istället för att skövla skog kan man odla träd, olika perenna grödor och djur på samma yta och på så sätt använda hållbara odlingsmetoder. 

Det vanliga sättet att odla på är att man odlar en gröda på en hel åker i en säsong.  Det kallas för att man odlar i en monokultur. Har man stora fält med samma gröda gynnas inte det naturliga ekosystemet då bara ett fåtal organismer kan leva där.

Ett mer miljövänligt sätt att odla på kan vara Agroforestry (skogsjordbruk). Agroforestry är ett samlingsbegrepp för jordbrukssystemet som på ett sätt är en kombination av att odla träd, grödor och bete på samma yta, alltså när man odlar i olika “våningar”.  Agroforestry kommer från termerna lantbruk och skogsbruk. Jag läste en artikel på Naturskyddsföreningens sida som heter

“Agroforestry” som är skriven av Philip Weiss. Den handlar om de olika sorternas agroforestry och deras användningsområde.

Det finns tre olika sorters agroforestry och de är:

Skogsjordbruk (Skog och Jordbruk), Bete skogsbruk (Skog och djur) & Produktiv kantzon (Skog, djur och jordbruk vid kant av åker/bete).

Agroforestry är något man kan starta med om man vill börja odla mer hållbart. De olika sorterna agroforestry kan anpassas till den mark man har och dess förutsättningar. Om man har mycket skog och djur kan man låta djuren gå där det är skog för att det ska få en mer naturlig miljö och mycket mer skugga än vad de får på de vanliga betena man ofta ser.

Om man har mycket bete/åkermark och inte har tillräckligt med mark för att odla t.ex. fruktträd kan man plantera fruktträden på åkermarken med de olika grödorna som finns där. Det är en fördel med att odla träd och grödor tillsammans. Man behöver inte vattna så ofta då grödorna får mer skugga och träden samlar vatten och tar ner det i jorden så grödorna kan vattnas underifrån.

Om man har en åker bredvid ett dike eller ett vattendrag kan gödning och näringsämnen åka ner i vattnet när det regnar och då blir det övergödning. För att hindra detta kan man plantera träd och buskar vid dikena som tar upp näringsämnena och riskerna för övergödning minskar.

Jag intervjuade Philipp Weiss som jobbar med agroforestry här i Sverige. Jag ställde några frågor som handlar om varför han ville börja med agroforestry, vad agroforestry är för honom och hur man som hobby eller kommersiell odlare kan börja med agroforestry.

Jag ville komma ifrån ettåriga grödor som är väldigt krävande vad gäller vattning, ogräsrensning, gödsling och framförallt tajming av dessa insatser. Dessutom tycker jag att skogsträdgården lämnar mer utrymme för andra arter att trivas och leva sina liv än vad ettåriga odlingar gör. Agroforestry är ett samlingsnamn för olika odlingsmetoder där träd ingår i matproduktionen på ett eller annat sätt. Antingen kan träden själva producera ätbart, eller så är de samplanterade med ätliga grödor/på betesmark och på så sätt kompletterar matproduktionen. Det finns oändligt många ingångar för att börja med agroforestry. Jag skulle som kommersiell odlare börja med att fundera på vem som ska köpa mina nya grödor? Hur ska jag skörda, lagra och förädla skörden? Vilka grödor ska jag satsa på? Hur ska jag etablera grödorna på min mark så att de växer på bästa möjliga sätt? Hur kan jag integrera det nya odlings-sättet i mitt befintliga sätt att odla? Som hobbyodlare är det däremot egentligen bara att sätta igång och plantera (kanske efter att ha läst i Skogsträdgården: odla ätbart överallt) Som jag själv och Annevi Sjöberg har skrivit svarar Philipp.

Philipp nämner några fördelar med agroforestry t.ex. att man inte behöver lägga så mycket energi på ettåriga grödor när man använder sig av agroforestry-systemet. Han nämner också att det tar mindre plats att odla på det viset. Den stora fördelen jag ser är att agroforestry-systemet i regel har större likhet med ett naturligt ekosystem än exempelvis en monokultur av vete. Det ger mer livsutrymme för vilda djur, insekter och fåglar som har det svårt i landskapet idag. Samtidigt lagrar träden koldioxid med sina rötter i marken som grödorna tar upp.

En nackdel är att det kan vara svårt att få agroforestry-system att bli lönsamma utifrån hur jordbruksstöden är formulerade idag. Det krävs också ett annorlunda tänk kring skörd än i stora monokulturer, vilket kan vara utmanande för jordbrukare som är vana vid att skörda allt med en maskin. Teoretiskt går det att få en bra lönsamhet av agroforestry i Sverige idag. Utifrån ett helhetsperspektiv borde ett väldesignat agroforestry-system till och med vara ett ekonomiskt mycket smartare alternativ än en monokultur. Men utifrån hur jordbruksstöden är formulerat idag kan det vara svårt att ställa om från ett vanligt jordbruk till ett agroforestry-system. Att starta en agroforestrygård i Sverige är inte jättesvårt för vi har redan mycket bra förutsättningar för att kunna odla på detta sättet menar Philip.

Här i Skåne där jag bor ser man jordbruk överallt. Jag bor själv på en bondgård där vi endast odlar ekologiskt och ska till sommaren börja med agroforestry. Om man vill starta som hobbyodlare eller jordbrukare kan man gå med i organisationer för att få hjälp av agroforestry odlare och vanliga lantbrukare. I Sverige har vi inte samma problem med miljön men för att minska utsläppen ännu mer är agroforestry ett miljövänligt sätt att odla på. Om andra länder ser att vi odlar på detta sättet blir det kanske intresserade av agroforestry och börjar med denna hållbara odlingen. Det verkar inte finnas anledningar att låta bli att odla på detta sättet, det är ett smart sätt att odla på utifrån ett ekonomisk och miljövänligt perspektiv.

 

Kajsa Gränfors, Klass 8, Axonaskolan i Tollarp

 

Källförteckning:

Naturskyddsföreningens statistik på utsläpp av växthusgaser från jordbruk: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-jord bruk/

Naturskyddsföreningens artikel om skogsskövling i amazonas: https://www.naturskyddsforeningen.se/3-tips-Amazonas ​(Hämtad  2021-01-27)

Hur mycket jordbruksnäringen står för inkomster i sverige: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_ekonomi​ ​  ( Hämtad 2021-01-27)​

Naturskyddsföreningens artikel om agroforestry:  https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/faktablad/agroforestry   (​ Hämtad 2021-01-26)

Bild på skogsskövling är tagen av Dikshajhingan: :  https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Deforestation_2074483b.jpg ( Hämtad 2021-01-29)

Bild på agroforestry tagen av en fotograf på National Agroforestry Center : https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Missouri_soybean_and_walnut_alley_cropping_(25706978 934).jpg  ( Hämtad 2021-01-29)​

 

I intervjun hänvisas boken om Skogsträdgården: odla ätbart överallt. Som Philipp Weiss och Annevi Sjöberg har skrivit.